Kärns blogg

tisdagen den 8:e september 2009

IDA LOVISA KÄRN

Torsdagen den 9 juli kl 01.10 föddes Ida Lovisa Kärn. 3770 g och 50 cm lång. En jättefin tjej med en MASSA mörkt hår och väldigt lik sina syskon. Förlossningen gick bra- Jag lyckades även denna gången föda helt naturligt, helt utan smärtlindring- men det gjorde förfärligt ont på slutet. Kanske berodde det på att Ida kom ut med huvudet + armen samtidigt!? Vi stannade knappt ett dygn på sjukhuset. Korten nedan är tagna under de senaste 2 månaderna-med start från 9 juli. Vi är så tacksamma för vår underbara lilla flicka. Hon har haft en tuff start på livet, med mycket sjukhusbesök och sjukdom. De hittade nämligen blåsljud på hjärtat vid läkarkontrollen 3 dagar efter födseln. Mha ultraljud på hjärtat kunde de se att hon har små hål mellan V och H förmak, samt mellan kamrarna. De hoppas att det läker ihop under första levnadsåret.

När Ida var ca 1 vecka drabbades hon av en kraftig förkylning med hosta och en massa slem. Hon blev så sjuk att hon slutade andas flera ggr och blev blålila i ansiktet. Vi fick ligga inne på sjukhus vid flera tillfällen- sammanslagt ca en vecka. Hon behandlades med syrgas, andning genom mask, lungröntgen, ultraljudsundersökning av hjärtat igen samt blev sugen med slang i näsan. Hon har varit så duktig, vår lilla flicka men har halkat efter i vikt och längd litegranna. Hon väger just nu (efter ca 9 veckor) 4300gram och är 55 cm lång. Men hon är sååå charmig och glad, ler och pratar för fullt. Vi älskar henne otroligt mycket inte minst storebror Gabriel!

Helt ny!!!

Vårt rum på SÖDRA BB. Exakt samma rum där storasyster Emma blev född 2,5 år tidigare.

Hela familjen samlad

Ca 1 dygn gammal i Katrinas famn

Dagen efter Idas födsel gifte sig Julia med sin Simon. Det var min värsta mardröm- att jag inte skulle kunna vara med på deras bröllop- och precis så blev det eftersom jag gick över tiden 9 dagar. Men de kom och hälsade på direkt efter vigseln. Det var ett känslosamt ögonblick för mig.

Ida och på fotot Emma. Visst ser man att det finns likheter?

Emma på bröllop med kusinen Rebecka

ca 2 dagar gammal

Ida 10 dagar gammal. Jag känner faktiskt igen mig själv på denna bilden. Tror att jag såg ut så här, eller vad säger du mamma?

Ultraljud på hjärtat

syrgas i näsan

Gabriel och Emma på stranden vid Rudan

Gabriel älskar djur och hittar det mesta. Här en minigroda

Så har ser lillflickan ut just nu, 8 veckor gammal

Emma har lånat mitt lipsyl. Hon äääälskar läppstift men har inte riktigt lärt sig hur man målar läpparna ännu. Syns det?

Ibland, eller ganska ofta blir Ida "överfallen" av sina synskon

söndagen den 10:e maj 2009

Ny kamera och nya kort

lördagen den 11:e april 2009

Påsk i Göteborg!

Vi hade inte kunnat önska oss en bättre påsk! Vädret har varit kanon- jätteskönt och faktiskt ganska varmt i dag. Hela familjen åkte ner till Göteborg i onsdags och stannar till i morgon söndag. Barnen har lekt, flugit drake på stranden, letat påskägg och ätit alldeles för mycket godis..............jag med!!Vi var i Slottskogen i dag och lekte i ett par timmar på dess enorma lekplats. Barnen hade hur kul som helst. Alla är här utom Adam och Julia som vi saknar, men de firar påsken i USA och det är nog inte helt fel!! Hoppas att ni har det skönt där borta.
Det är verkligen underbart att våren äntligen kommit. Man känner att luften, ljuset och värmen letat sig tillbaka igen och att alla får ny energi efter den långa vintern. Försöker dessutom hålla solbrännan uppe lite granna, man vill ju inte tappa all fin färg i från Thailand. Så det har blivit mycket tid utomhus i solen.
Känner också att jag börjar bli lite nervös nu inför förlossningen. Det är bara 2,5 månad kvar och det går fortare än man tror faktiskt. Magen putar, känns vissa stunder som man inte kan andas riktigt och jag undrar hur stor magen tänker bli denna gången. Det är lustigt med när man själv är gravid, så ser man ju gravidmagar överallt! Så var det i dag.....

Ja, tyvärr blir det inga kort på ett tag. Jag skall erkänna att det är mitt fel. Tappade kameran ute på våran altan härom dagen och någonting pajade- antagligen linsen. Man kan ta kort, men det blir bara suddigt och det går inte att få någon bra skärpa. Så, jag antar att det blir att leta efter en ny kamera nu. Trist men nödvändigt.

tisdagen den 31:e mars 2009

Familjen samlad igen

Hemma igen!!!! Efter en lång flygresa på 11 timmar kom vi äntligen hem till våra underbara barn och snälla barnvakt Hjördis. Vårt plan var försenat 12 timmar! Tack och lov fick vi veta det på flygplatsen i Thailand, så vi behövde inte sitta där och uggla. I stället fick vi en heldag till i värmen och solen. Jag skall dock erkänna att det kändes väldigt jobbigt när vi fick veta om förseningarna. Jag var totalt inställd på hemresan och att få träffa våra barn igen. Jobbigt att ställa om sig i hjärnan och att ringa hem till Sverige och berätta. De skulle mött oss på flygplatsen, men nu blev det inte så. Vi landade strax efter 04.00 på morgonen, tog bussen till Centralen där sedan Hans hämtade upp oss. Tack så mycket för att du rubbade på din skönhetssömn!Det var underbart att komma hem till ett skinande rent hem och bli mottagen av Hjördis och även Gabriel som vaknade i samma stund vi kom innanför dörren. Emma sov ett tag till men välkomnade oss med kram och puss hon med lite senare. Barnen var sig lika (Gabriel lite mer långhårig och en aning blyg först, men Emma var totalt sig själv). Jag hade gråten i halsen när jag omfamnade Gabriel, det var väl först då egentligen som man fattar hur mycket man saknat och hur mycket man älskar sina barn.

Ola och jag lyckade hålla oss vakna hela dagen och har kommit rätt så bra in i rytmen. Vi åkte till kyrkan, men var bara med på första mötet. Vi tillbringade all tid med barnen och visade vad vi köpt samt fick rundvisning i huset på allt som Hjördis och barnen ordnat och städat så fint. I måndags storhandlade jag medan barnen lekte hos familjen Palm i 4 timmar. Var även hos barnmorskan och kollade allt. Bebisen mår bra och jag med (fast jag gått upp 3 kilo på en månad!!!)Jag hoppas verkligen att en del av de kilorna var vätska som jag samlat på mig efter flygresan och att en del det försvinner. Känner faktiskt redan att benen och fötterna återfått sin vanliga form igen på ett par dagar. Jag kan passa mina skor igen och få på mig stödstrumporna-JIPPIIII! På eftermiddagen var vi på gymmet. Kul för barnen som inte varit där på två veckor.

I går var vi i simhallen i flera timmar, till barnens stora glädje. Ringde en massa vänner och frågade om de skulle med, men alla var sjuka eller hade förhinder, så vi åkte själva. Jag har glömt att alla i Sverige så här års har förkylningar, feber osv. Njöt sedan av solen på eftermiddagen och tvättade massor med tvätt. I dag skall vi till gymmet igen. Jag skall hålla på så länge det känns bra med att träna. Min mage har verkligen vuxit enormt mycket sista veckorna och sitter väldigt högt upp (sa min barnmorska). Det har varit samma med de andra barnen-speciellt med Gabriel. Det blir så jobbigt att andas!!! Men jag får vara tacksam att jag inte haft några stora bekymmer de första 6 månaderna. Nu är det 3 kvar och jag hoppas jag skall klara av dem också.VI skall få en ny bebis!!!!!! Kan inte riktigt fatta det (även om magen putar).